Det är övervägande många svenskar som har stora problem med att förstå talad danska. Många i min närhet har uttryckta just det. Grötigt, potatis i halsen, slag i magen eller en kväljning är några av de beskrivningar av de danska språket som jag har i alla fall hört.
Stora problemet är ju som sagt uttalet - oftast så förstår svenskar ganska hyfsat skriven danska då den är på ett sätt stannat i tiden, medans dess uttal har vandrat iväg på sin egen lilla resa bort från sina kära syskon: svenskan och norskan. Uttalet kanske jag går in mer på i ett annat inlägg. Här tänker jag dock prata om ett annat stort problem för svensk och dansk gränsöverskridande förståelse - danskans räkneord. Varför, åh varför, räknar de så... konstigt?
Först ska jag kanske gå igenom räkneorden: 1 till 10 är inga direkta problem för svenskar
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni
20 Tyve; Inga problem!
30 Tredive; okej, like svårare kanske men ändå ganska förståeligt
40 Fyrre; Lätt att blanda ihop med svenskans "fyra", men det är ju ändå lätt att se kopplingen till "fyrtio".
50 Halvtreds; Huh?
60 Tres; Va? 3 eller vadå?
70 Halvfjerds; Va in i...!?
80 Firs; VA?!
90 Halvfems; *flips the table*
Lugn. Det finns en logik bakom dem.
Faktum är att orden som används som räkneord är förkortningar på längre haranger. De är som följande:
50 halvtrejde-sinds-tyve
60 tre-sind-styve
70 halvfjerde-sinds-tyve
80 fire-sinds-tyve
90 halvfemte-sinds-tyve
Okej, låt oss bryta ner dem bit för bit. Först, det finns danska ord för siffror som 1½, 2½, 3½ osv. Dessa är:
1½ = halvanden
2½ = halvtredje
3½ = halvfjerde
4½ = halvfemte
Ordet "sinds" är ett gammalt ord som betyder "gånger". Detta ord finns kvar i svenska ordet "någonsin" - alltså betyder det egentligen "någon gång". Slutligen, som jag nämnde tidigare så betyder "tyve" 20. Så nu när vi vet det här kan vi kolla in siffrorna:
50= halvtrejde-sinds-tyve = 2½ x 20
60 = tre-sind-styve = 3 x 20
70 = halvfjerde-sinds-tyve = 3½ x 20
80 = fire-sinds-tyve = 4 x 20
90 = halvfemte-sinds-tyve = 4½ x 20
Räknesystemet är alltså ett tjugotalsystem - tjog som det heter på svenska. - något som är ovanligt bland världens språk. Det är lite osäkert varför danskan fick just detta system, men det tros vara påverkad av Danmarks stora handel under medeltiden. Man handlade ofta då i 20-tal (tjog) och då är det troligt att räknesystemet baserades på det. Intressant enligt mig!
En annan viktig skillnad att på peka är att i danskan säger man entalet för tiotalet. Alltså blir t.ex. 51 på danska: En og halvtres. (1 och 50) och to og fyrre (1 och 40) Detta brukar också förvirra svenskar, så att de kanske tror att något kostar 24 kr istället för 42 kr .
Så, för en liten omskrivning - danskarna räknar inte konstigt, de räknar unikt!
tisdag 24 februari 2015
onsdag 18 februari 2015
Tyst revolution, Saga & Mr. Gaiman - Bra läsning 2014
Detta är inte en lista på mina topp tio böcker år 2014. Det är inte tio stycken eller för den delen de "bästa". Jag har alltid tyckt konceptet att gradera böcker mot varandra svårt. Jag menar, hur ska man kunna jämföra t.ex. olika böcker från olika genre? För mig så varierar min åsikt om böckerna jag har läst från dag till dag, och beroende på vad jag jämför med.
Därför är detta en lista på böcker-som-jag-läste-2014-och-tyckte-om. Faller inte lika lätt i munnen som topp 10 av 2014, men så ligger det till. Jag kan lika gärna kalla denna lista för Mr. Gaiman och två andra - läs vidare så blir det uppenbart varför.
Därför är detta en lista på böcker-som-jag-läste-2014-och-tyckte-om. Faller inte lika lätt i munnen som topp 10 av 2014, men så ligger det till. Jag kan lika gärna kalla denna lista för Mr. Gaiman och två andra - läs vidare så blir det uppenbart varför.
- The Ocean at The End of the Lane av Neil Gaiman
Om du tidigare har läst något av Gaiman så kommer du nog tycka om denna korta men berörande roman. För dig som inte har läs något av han - först av allt; varför har du inte gjort det? För det andra, så handlar boken om en man som reser tillbaka till sitt barndomshem och förnimmer tiden då han var sju år, och allt det mystiska och hemska som hände då. Vissa scener fick mitt hjärta att brista - låter väldigt... fånigt när man skriver det, men det är inte mindre sant för det. De som gjorde boken skärmande och hemsk var inte de mystiska som händer, utan den vardagliga - pojkens ensamhet, hjälplöshet och att ingen lyssnar på honom. Frågan jag ställer är: hände allt eller är det bara hur en pojke hanterar det hemska han går igenom?Favorit citat (112):"Grown-ups don't look like grown-ups on the inside either. Outside, they're big and thoughtless and they always know what thety're doing. Inside, they look just like they always have. Like they did when they were your age. The truth is, there aren't any grown-ups. Not one, in the whole wide world."
Här är en intervju med Gaiman och han läser en bit av boken: https://www.youtube.com/watch?v=BvPBrml5Zx8
- Coraline & Other Stories av Neil Gaiman
Jag läste den här boken på svenska när jag var 11 år gammal, och då skrev jag så har om den:
"Den var spännande, mystisk, och lite konstig på ett positivt [sätt]." Den korta recensionen håller jag fortfarande med om, men nu när jag är äldre och läst den på originalspråk så märkte jag hur noga Gaiman har valt sina ord och dess enkelhet gör att den är omläsbar. -
The Sandman vol. 1 - Preludes & Nocturnes av Neil Gaiman
Varför, åh, varför har jag inte läst denna serie förrns nu? Älskar mytologin och hur det är kopplat till DC universumet. Väldigt inspirerande! Jag gillade skarpt den mer "skissade" tecknarstilen som går hand i hand med den övergripande känslan i berättelsen. Är det bara jag eller liknar Death lite Neil Gaiman själv? -
Saga - vol. 1-3 av Brian K. Vaughan och Fiona StaplesEn sci-fi serie med en stor frihet i skapandet av världen - alltså att inte allt behöver vara så realistiskt. De bestämde sig för att skriva och teckna sci-fi - and they went there! Nu har vol.4 kommit ut och vill gärna fortsätta läsa.
-
Introvert - den tysta revolutionen av Linus Jonkman
En fackbok som handlar om introversion och författarens upplevelse av det. Det var en ögonöppnare både för mig själv och om världen - det är okej att vara introvert. Dock tyckte jag att Jonkman upprepade sig och generaliserade för mycket ibland, och testet i slutet kändes lite för svart och vit. Snygg framsida, i alla fall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)